Har ni varit med om att det är vissa meningar eller fraser som bara fastnar? En sån mening för mig är något mannen vi hämtade hönsen av sa, han gick bland hönsen och de "kastade" sig ur hans väg. Då sa han: "Tänk min fru, hon har ett sätt att gå genom hönsen så att de inte bryr sig alls."

Inte så stora ord men de har fastnat hos mig, varje gång jag rör mig vid hönsen så tänker jag på det här och verkligen strävar efter att bli en sån som hönsen inte skrämt hoppar undan för. Inte så tokigt mål ändå!

En annan sak, om än mycket löjligare, är det en man på byn sa om grusvägen.  Varje år skrapar de vägen så att den blir "grusig" igen, efter ett tag har bilarna stampat till vägen, men oftast bara två strängar i mitten som då också blir guppiga och dåliga snabbare eftersom det blir så slitet.  Han sa, "Ja när jag inte har bråttom så kör jag på sidan av spåren och trampar till resten av gruset, så håller vägen längre." Detta tänker jag på varje gång jag kör på vår grusväg, har jag inte bråttom så kör jag långsammare och trycker till gruset på sidorna. Tänk vad som fastnar va!

Har ni några roliga visdomsord som ni följer i livet?

/Tova

Återigen har vår familj fått tillökning, Blenda har lyckats ruva fram tolv kycklingar. Vi hade tretton ägg under henne men ett av dem var obefruktat och tyvärr var det en kyckling som dog häromdagen utan synliga skäl, en vecka gammal. Så var dom bara elva.

Jag kom dit på morgonen och en fattades. Jag var helt säker på att den vandrat utanför gallret och blivit tagen av Frasse som också var ute. När jag letade runt i ströet i deras bur så fann jag den, Blenda måste ha "begravt" den. Den kan inte ha varit död länge för den kändes fortfarande mjuk. Vi har faktiskt aldrig haft kycklingar som dött förut och jag har känt mig väldigt lycklig över det. Känns så hemskt när ett liv ska ta slut sådär i början.

Kvällen innan hade jag doppat mammans fötter i en blandning av raspolja och oregano olja, för kalkbenens skull. Så jag var orolig att det var mitt fel, att småttingarna inte tål nåt av det. Men enligt folket på forumet så ska det inte vara någon fara, så det känns bra att det troligen inte var mitt fel. Kycklingar är så känsliga. För er som är intresserade av eller har Bjurholmare så är forumet på FB jättebra när man måste fråga nåt, sök bara på "Bjurholmshöns".

Kalkbenen fortsätter att finnas hos oss, hos mamma Blenda är det lite värre eftersom hon legat still på äggen så mycket (min teori). Så nu kör jag på att doppa alla fötter en gång varannan dag, Blenda tar jag på dagen så att oljan hinner torka lite innan kycklingarna dyker in under henne och de andra tar jag när de satt sig tillrätta på pinnen för kvällen. Det tar en liten stund och lite upprörda blir de nog av att bli störda på natten, men det känns fint att kunna hantera dem också. Jag kan lyfta dem och hålla dem och det känns som att man ändå får en okej fin stund tillsammans. En höna somnade nästan mot min arm när jag höll på med hennes fötter. Jag älskar verkligen mina hönor!

Tyvärr är det lite för körigt i hönshuset, för många tuppar som ställer till det. Jag tror att det är därför ingen mer har lagt sig på ägg ännu, för stressig stämning. Vi har elva hönor och fem tuppar, en har alltid varit tänkt ska bort, men hade hoppats på att kunna behålla fyra. Jag tror inte det är möjligt på elva hönor. De två ungtupparna far runt och går åt hårt på hönorna, vi kommer att ta bort den som är mest bråkig samt den längst i rang av de äldre. Så hoppas vi på att den andra ungtuppen mognar på sig när han får lite mer plats.

Det lilla dilemmat vi alltid har haft angående kycklingarna är vart vi ska ha dem. Föregående år har vi haft dem i en papplåda på golvet inne i hönshuset, och det har fungerat ok. Det vi har haft svårt med är att mata dem ostört, de vuxna verkar tycka att kycklingmaten är gudomlig. Så i år har vi gjort lite annat, i den nya höns-uteburen så bar vi in en gammal kaninbur vi sågat benen av.

De har fått vara ensamma i en vecka och tanken är nu att vi ska släppa in de vuxna i samma hönsgård (den andra får stå orörd ett tag och vila upp sig) så att de får vänja sig. Vi vill inte att de ska bli hackade på, tänker mig att om de får gå ihop så snart som möjligt är det lättare att introducera nyingarna. Vi ska då göra som så på lilla kycklingburen att vi ska ha gallerdörren stängd och stänga igen bohålet så att endast kycklingarna tar sig in i den "öppna" delen med galler, där kan de då ha mat och få äta ifred. Sen öppnar vi ett nytt hål från utsidan till boende delen så att mamman tar sig in och de kan fortsätta att husera där. Jag vet inte om ni förstår vad jag menar men lägger upp en bild när det är klart.

Det här funkar nog bra om man bara har en kull, får vi en till måste vi fundera på hur vi ska göra.

/Tova

Vi på Talasbuan vill önska er alla en riktigt Glad Påsk!

Kör lugnt till Blåkulla.

Kram

Tova, Mathias & alla våra vänner på gården

Vårvindarna blåser hårt hos oss nu och vi har haft plusgrader i flera dagar. Det är lite tidigt ännu så jag tror vi kommer få ett bakslag med en massa snö i april, när man helst av allt vill få riktig vår. Jag har satt lite fröer och har i år prövat ett annat sätt, nämligen att så i äggskal. När vi har använt ägg hemma så har jag försökt knäcka dem på mitten så jag får två halvor och sedan sparat dem i en påse. Jag har använt mig av våra egna äggskal och ekoägg från affären. Hönorna lägger ju inte så mycket ägg vintertid.  Av mamma, som jobbar i kök, fick jag stora plattor som man får ägg i på större ställen. Så jag fyllde skalen med jord, pickade ner ett frö och placerade dem och skrev på plattorna vad jag satt. Efteråt fick jag tips på att jag skulle ha pickat hål i botten så att överskottsvattnet ska kunna rinna ut. Så jag gjorde det i efterhand genom att sticka en nål uppifrån, alltså ner i jorden, och ut på andra sidan. Inte helt praktiskt, vissa skal sprack lite väl mycket, skulle ha tänkte på detta innan jag hade i jord. Jag skulle också ha knäckt äggen så att en större del av äggskalet förblev intakt, alltså inte på hälften, utan ta bort toppen på ägget för att få plats med mer jord till fröna.

Andra funderingar vi har är när man egentligen ska börja så på våren när man bor i zon 7, nu stoppade jag de första fröerna i jorden i mars, men det känns som att det är för tidigt. Fast förra året kändes det som att det blev alldeles för sent när jag satte i april för de växte aldrig till sig, så då sa jag att jag skulle sätta redan i februari i år. Vilket jag inte gjorde men nu känns det for tidigt i mars helt plötsligt. Det känns som att plantorna kommer bli för gängliga i år, måste redan plantera om några plantor. Eftersom de då blivit så långa så kommer jag försöka plantera dem djupare, alltså sätta ner hela plantan i jorden upp till hjärtbladen, så att den får nya rötter och så att plantan förhoppningsvis stabbar på sig lite.

Ska från i år börja föra en växtdagbok så att jag kanske kan se i framtiden vilken tid som vore bra för sådd och så vidare.

Växthuset har inte riktigt klarat de hårda vindarna, två glasplattor som låg på taket har gått sönder, så nu måste jag köpa åtminstone två till glas. Dessutom har ramen har gått ifrån varandra i ett hörn, så det måste fixas innan jag kan fortsätta sätta in glas. Ser fram emot att snön smälter runt växthuset så att jag kan pröva bygga odlingslådor, både sådana som ska vara inne i växthuset men även en som ska vara längs hela långsidan på utsidan, där ska jag ha fleråriga örter hade jag tänkt.

/Tova

Vi har nu en tid haft ett nytt projekt på gång, hade inte tillräckligt att göra (Ha!) så vi har bestämt oss för att försöka en ny grej ett tag, gillar vi det och om vi orkar hålla igång så kommer det fortsätta.

Vi har startat en Vlog

En videoblogg, som vi kommer att lägga ut på våran kanal på youtube. Vi har faktiskt gjort fyra avsnitt redan som ligger och väntar på er. Det kändes bra att göra några avsnitt och se om det faktiskt var något som kändes roligt, och det gör det, så därför har vi nu gått ut med det på våra sociala medier och hoppas på att även andra tycker att det är en kul grej. Vi gör den på engelska så att fler ska förstå vad vi säger och jag hoppas på att vår haltande engelska kommer att förbättras med tiden. Min kära engelskalärare från gymnasiet kommer nog vrida sig men jag hoppas som sagt vi lär oss med tiden.

Välkomna in till Talasbuan!

*****

Mathias fick även äran att vara med i det senaste numret av Urstig som är en webb baserad tidning, kolla in bildreportaget här, Urstig.

Vid stugan matar vi småfåglarna hela vintrarna, med svarta solrosfrön och talgbollar. Svarta solrosfrön har högre energiinnehåll och innehåller mer fett än de svart/vit randiga och därför är de ett bättre val. Det är många som säger att de svart/vita gillas bättre av fåglarna men tester har visat att fåglarna faktiskt föredrar de svarta. Finns de svarta och de svart/vita i samma behållare så väljer fåglarna de svart/vita helt enkelt för att de ser dem bättre. Delar man upp dem i två olika behållare så går de på lukten och väljer de svarta i första hand. Vi har lite olika fåglar som besöker oss, Talltita, Nötväcka, Blåmes, Tofsmes, Domherre, Nötskrika och Stor hackspett för att nämna några. Tofsmesen är min favorit.

Lophophanes Cristatus, "mes med tofs". Den äter frön, spindlar, insekter, larver och puppor. Under sommaren äter den mest insekter och framåt hösten börjar den samla in frön (och insekter osv) av olika slag som den fäster på träden med saliv. Den döljer sedan bytet genom att lägga över en lav eller liknande. Fågeln är väl förberedd på vintern. Den väljer att häcka i fuktig barrskog, vid en myr eller vid en sjö där den söker upp en stubbe eller murket träd. Den flyger gärna inte i öppna landskap utan håller sig i granskogen.

Faran för många fåglar och många andra arter och vad som gör att de minskar i antal är kalhyggesbruket. Man tar bort hela skogar, röjer bort all sly som skyddar och tar bort den döda veden där de häckar. Mer om skogsbruket i ett kommande inlägg.

För att hjälpa till med häckningsplatser för olika fåglar så kan man bygga holkar och sätta upp på strategiska platser. Det är ett projekt som står på min lista. Vi har en bok som heter "Holkliv" som verkar vara väldigt bra, där finns info om olika fåglar, hur man bygger holken, hur stort ingångshålet ska vara för olika fåglar och var man helst ska sätta upp dem. Ska tillverka ett antal olika för att gynna tex talltita, tofsmes, blåmes och ugglor. Tofsmesen vill väldigt gärna bygga på egen hand och kan va svår att "luras" att häcka i holk, man har gjort försök med att fylla holkar med kutterspån och tofsmesen väljer hellre en sådan holk. De har lagt in ca 300 g kutterspån och tofsen plockar bort ca 240g innan den flyttar in. Talltitan väljer också gärna en holk med kutterspån i.

Jag älskar våra småfåglar och tycker det är himla kul att titta på dem, från frukostbordet eller ståendes vid fågelmataren, det är lika spännande varje dag.

/Tova

Te-drickaren är vad jag skulle kalla en förtryckt grupp i de nordiska länderna, här är det kaffet som är norm. Det finns undantag men i de flesta fall skulle jag nog säga att om man ber om te får man den där konfunderade/panikslagna blicken tillbaka, te? Och från ett dammigt hörn i ett bortglömt skåp hittar man några unkna Lipton Yellow label, som för många står för ett kvalitativt och fylligt te, men som för mig representerar det bortglömda folket. Förr drack jag de flesta teer, men nu för tiden dricker jag nästan bara grönt te och örtte på lösvikt och ibland när man är lat eller vill ha omväxling, fina ört-påsteer. Svart te kan jag nästan inte dricka längre, det blir för beskt och det känns som att jag blir fullständigt uttorkad. Ska vi iväg på någonting har jag ofta just ört-påsteer i väskan för säkerhets skull. Som för ett par dagar sedan var vi på ett lunchställe där de hade lite trista teer i ett ställ, voilá, drar fram mina egna ur väskan. Känns förvisso tragiskt att man måste ha med sig eget, när måsta en kaffedrickare senast ha med sig eget kaffe på lunchrestaurangen?

Men för att vara ärlig så är jag kanske lite petig med vilket te jag stjälper i mig, det ska ju vara en kopp njutning så att säga.

Tebladen kommer från ett träd, men när man odlar den blir den mer som en buske, därav tebuske. Vill man ha te av hög kvalité plockar man endast de två yttersta och späda bladen samt en knopp. Det bästa och dyraste teet är också handplockat.

Örtte är benämning på te som inte kommer från tebusken; blad, rötter, blommor, kvistar och frön från olika växter, träd och medicinalväxter.

Det finns olika indelningar på te;

• Grönt - tebladen tillåts ej oxidera
• Vitt - tebladen tillåts ej oxidera och bearbetas mycket lite
• Svart - fullt oxiderade teblad
• Rött - Från rooibosbusken, ej "äkta" teblad
• Blått - Delvis oxiderat, mellan grönt och svart
• Gult - tebladen tillåts ej oxidera, mycket ovanligt. Liknande som grönt te men lite skillnad på process.
• Mörkt - Lagrat te
• Örtte - te på medicinalväxter och örter

Oxiderat = Tebladen skyddas av olika lager och membran, när de plockas så börjar de oxidera, dvs att cellerna i bladet som kommer i dagen i "snittet" som öppnas när man bryter av dem kommer i kontakt med syre. Vitt te läggs att torka direkt efter plockning, grönt te ångas eller rostas efter plockning för att stoppa processen medan svart te rullas ihop så att de krossas (många celler kommer i dagen) och får ligga i kontakt med syre en längre tid.

Grönt, vitt och gult te anses ha stora hälsofördelar, de kan bidra till att förebygga västerländska sjukdomar, innehåller antioxiderande ämnen, verkar vara effektiv mot cancer och kan ge ett motstånd mot solens strålar när man använder det i krämer och dylikt.  Svart te innehåller koffein och också en del nyttiga ämnen, men då det svarta teet är oxiderat så har också många nyttiga ämnen försvunnit. Ju mindre processat desto mer nyttigheter.

"De gröna tesorterna är mer känsliga än de svarta teerna. Det är därför viktigt att förvara dem på rätt sätt och inte använda för hett vatten när man tillagar sitt gröna te. Låt det kokande vattnet svalna en stund innan det slås över tebladen eller häll i en skvätt kallt vatten för att få ner temperaturen. En vattentemperatur på ca 75–85 grader är lagom. Doseringen bör vara ca 1 tsk teblad per kopp." 

Källa och Källa

Vad man ska passa sig för är de billigaste påsteerna, flera företag har blivit utpekade för att tillsätta socker i sina påsar. Vi brukar köpa Yogi örtte och Pukka örtte när vi köper på påse. Sen handlar vi lösviktste på en superbra tebutik. De som har den reser själva runt och väljer ut teer, smaker och sorter. Riktigt engagerade och bra! Här kan ni besöka tecentralens hemsida, jag rekommenderar dem verkligen.

Jag är ju nu ingen expert och det som står här har jag läst mig till eller lärt mig efter hand, så det kan finnas faktafel i texten.

Vad säger ni, nu är det nog dags för en kopp!

/Tova

Mathias har blivit anlitad för att fota ett bröllop så nu är vi på plats och har i flera dagar tittat ut fina fotoplatser. Imorgon går kalaset av stapeln och vi är väl båda lite nervösa, men det känns ändå väldigt roligt. Vi håller nu tummarna att vädret blir bra och att allt flyter på, med både utrustning och tidsplaneringen. Mathias själv är inte alls sugen på att gifta sig och tackar alltid nej till mina spontana frierier, så jag får nöja mig med att se andra gifta sig. Så jag hoppas verkligen att Mathias får igång sin fotoverksamhet och kan bli bröllopsfotograf, andre fotograf är inte så dåligt.

Hörrni, nu är det snart bokrea, årets höjdpunkt!

Har tittat ut böcker som; Food Pharmacy, Trädens hemliga liv och Syra själv. Har ni hittat nåt spännande?

/Tova