Mjölkört, mjölke, korumpa, rallarros, grisblomma och rävarumpa, kärt barn har många namn. En mycket vanlig växt som växer på näringsrik mark, finns ofta på kalhyggen då mycket näringsämnen frigörs från marken när man hugger. Man kan använda hela växten, tex är roten mycket kolhydratrik och fylld med stärkelse, ullet som blir efter blomning kan användas till gnistfångare när man tänder eld, användas som isolering i skor och vantar eller varför inte som fyllning i en kudde. Vi torkar bladen och gör te på dem. Bladen blir så gott te att man förr använde och sålde mjölkört som förfalskning till "äkta kinesiskt te". Man har också druckit te på mjölkört för att lindra gikt och ryggsmärtor.
Den här veckan har vi haft tredagars helg med röd dag på måndagen. På fredagen var jag flitig och hämtade de bärbuskar vi planterade för några år sedan, på det stället vi trodde att vi skulle bo på först. Tyvärr kunde jag inte låna fyrhjulingen så det blev till att springa upp och ner några gånger med skottkärran, en klump med jord är tyngre än man tror. Sen planterade jag buskarna utanför stugan där vi har gjort i ordning med jord.
Man skulle ju kunna tro att med en extra ledig dag så hinner man så mycket mer, men vi har haft väldigt lugna dagar med socialt umgänge uppe hos mina föräldrar. Alla syskon har varit hemma och vi har ätit fina middagar, spelat kort och kubb. Vi har i alla fall hunnit med att tjära om taket på kokhuset, jämnat till marken i kokhuset så att det inte blir pölar, grävt klart för växthuset samt fyllt dräneringsdikena till växthuset med sten. Jag passade även på att plantera några hägg plantor jag grävde upp på fredagen. Nu i veckan blir det för mig att köra grus och sand till växthuset så att vi kanske kan börja mura.
Blenda, hon som vägrade sluta ligga på ägg, fick nu till slut fyra stycken ägg att ruva på. Så igår kväll kikade vi på äggen med ficklampa och som det ser ut verkar alla fyra vara befruktade, om två veckor blir det alltså omstart med gullefjun.
I morse steg jag upp och plockade nässlor innan solen steg för högt på himlen. Det är en gammal välkänd medicinalväxt och är en av de mest näringsrika växterna vi har. Den innehåller bland annat A och C vitamin, magnesium och järn. Vi torkar nässlorna för att ha i te samt smula sönder dem och använda i matlagningen. Nässlan har använts vid mag och tarmbesvär, eksem, ledbesvär, hudbesvär som eksem och acne och kan sänka blodsockret vid diabetes. Det går även att använda nässlans fibrer för att göra rep och snöre, men är svårare att använda nässlan i jämförelse med lin och hampa.
Brännässlor har en mustig och väldigt "grön" doft, det luktar varm sommarkväll och citrus. Stick inte ner näsan för långt ner i korgen bara, då säger dom till.
Mitt starkaste minne av nässlor är att jag och mamma är i en hage och matar hästar med gräs vi drar från marken, jag kan inte ha varit särskilt gammal. Då upptäcker jag en brännässla och frågar vad det är för något. Mamma svarar att den ska jag inte röra för då bränner jag mig. Det som händer är såklart att jag helt plötsligt sugit tag i nässlan med min lilla hand, och får mig en läxa jag ännu inte har glömt, handskar på!
Naturskyddsföreningen Berg anordnade i Lördags en tur till Ensjölokarna , ett 96 ha stort naturreservat som inte ligger så långt från Ljusdal. Då vi har köpt ett nytt tält, från Hilleberg, som vi ville testa så packade vi ihop våra prylar på fredag eftermiddag och körde iväg. Som vanligt ser det ut som om man ska vara borta i flera veckor och inte bara en natt. Det är så mysigt att sova i tält, det blir som en helt egen värld. Skogen var helt fantastisk, stora grova träd på ca 2 m i omkrets, och mycket liggande och stående död ved. Det kändes lite hotfullt först när vi kom dit, som om skogen inte ville ha oss där, men det gick över så småningom, kanske kände skogen att vi inte ville något illa.
På lördagen anslöt sig mer folk och vi spenderade några timmar vandrades i skogen och tittade på hotade arter, beundrade storleken på träden och kände kärlek över att det finns så mycket skönhet i vår värld. Jag blir väldigt betryckt och ledsen när jag tänker på hur fattigt det är i våra "vanliga" skogar när man ser en skog som denna.
Brynhilde och kycklingarna är mer och mer ute och barnen är väldigt framåt. De vet att jag brukar komma med mat så de kommer mig till mötes. De har så pass mycket självförtroende att de äter och hoppar upp i handen. Den här kullen är mycket mer orädda, men det kan bero på att jag som sagt matar dem direkt ur handen, det gjorde jag inte förra året. För några dagar sedan så kom lilla familjen och Frasse satt bredvid mig på bänken, när de närmade sig så hoppade han ner och kröp ihop i "jaktposition". Brynhilde gick direkt i försvar, burrade upp sig och jagade iväg Frasse, roligt att se.
Nu har jag börjat plocka årets skörd med Älgört. Den trivs bra på fuktig mark och växer i massor nedanför vår stuga som ju är gammal myrmark men utdikad och omvandlad till någon sorts blöt ängsmark. Bladen och blommorna doftar starkt och mustigt och gnuggar man bladen mellan fingrarna så luktar det jenka-tuggummi, om ni minns dem. Jag samlar främst bladen men jag vet att en kan göra saft på blommorna på samma sätt som en gör flädersaft. Växten används även till att smaksätta mjöd och öl.
Innehåller naturlig salicylsyra som är skonsammare än den syntetiska sorten, är urin/svett utdrivande, matsmältningsfrämjande och febernedsättande. Har även sårläkande egenskaper, lindrar blåskatarr, mag- och tarmkatarr samt kan lindra huvudvärk och reumatisk värk.
Vi har byggt torkramar som vi har hängt upp i taket inne i stugan, där torkar det snabbt och är ganska mörkt vilket är bra eftersom örter inte ska hänga i starkt dagsljus. Vi torkar dem dels för att ha till vintern, men i år ska vi även göra pulver som en kan ha i tex smoothies eller mat. Färska är de goda att bara lägga i en kopp och slå på hett vatten, låt dra en stund, bra när en börjar känna sig förkyld eller febrig.
I helgen har vi fortsatt att gräva för växthuset. Tyvärr är det tjäle kvar i backen så vi har inte kunnat gräva färdigt. Efter lite funderas hit och dit tyckte Mathias att vi skulle ha två varv med leca som grund så att glaset i växthuset utnyttjas till fullo. Jag tänkte ha en rabatt på utsidan också mot ena långsidan med lite perenner som slåttergubbe, solhatt och johannesört. Inne i växthuset vet jag inte riktigt hur vi ska göra, bänkar eller krukor? Vid byte av jord är det enklare med krukor. Någon som har några tips?
Idag har jag planterat morötter, persilja, dill, sallad, lin, och lite blommor i pallkragar. Jag har också planterat slingerväxter vid dörren och i en kruka vid kokhuset, lite ringblommor och blåklint har jag också satt. I slänten tänkte jag försöka plantera citrontimjan som jag kan ta av mamma, hoppeligen sprider den sig och blir en vacker matta.
Mathias lyckades få ut kycklingarna och hönsmamman ur hönshuset, efter lite sura miner från Brynhilde tyckte de nog att det var bra, hon fångade insekter som kom flygande och matade dem till ungarna. En riktig fröjd att se dem ute.
Vi har börjat på allvar med husbygget vilket känns roligt, om vi bara håller igång är det inte länge förrän vi kan lägga på taket, men först måste vi såga till lite stockar till de tre sista, helt nya varven.
Mathias är på jobbet och jag pysslar på här hemma. Försöker kratta området runt växthuset och hönorna hjälper mig glatt genom att krafsa ut högarna jag krattar ihop, happy happy. Så ingen terapeutisk krattning för mig, här gäller det att fixa ihop högar fort som attan och sen vräka iväg med det på skottkärran innan dom hinner dit, effektivt om inte annat!
Efter en tur (en av alla de hundra jag gör varje dag) till hönshuset så inser jag att det är väldigt mörkt där inne och därför hamnar jag på att skura fönstren där inne, lite ljusare blev det i alla fall. Kycklingarna växer så det knakar, tänk vilken skillnad man ser på bara några dagar. De har redan börjat få fjädrar på vingarna och springer omkring i hönshuset med väldig fart, de har ännu inte börjat vara utomhus men det dröjer nog inte länge nu. Jag matar dem med kokt ägg, leverpastej, rivna grönsaker och fiberhavregryn, tänkte koka lite pasta idag och se om det går hem. Mamma Brynhilde försvarar sina kycklingar med kraft mot de andra hönorna om de kommer för nära, som tur är så är hon fortfarande snäll med oss andra tvåbenta.
Varje vår planterar jag slingerväxter bredvid vår ytterdörr och nu bestämde jag mig för att fixa något som de kan klättra på, tidigare år har jag bara haft några pinnar nerstuckna i marken. Själva spaljén byggde jag av gamla staketpinnar som jag hittade i skogen, känner mig helt nöjd med slutresultatet. I år kommer jag plantera Slingerkrasse och luktärter, men jag vet inte när jag ska våga så eftersom det fortfarande är frostnätter här.
Dagens uppdrag är att göra hyllor som svalorna kan bygga på bo. Förr om åren har de varit inne i lagården, men de skiter ner allt som finns där inne så har vi satt för deras inflygnings hål. Tyvärr är vi kanske lite sent ute i år eftersom de kommer tillbaka i början på maj, har sett att de försökt tagit sig in, men ska i alla fall sätta upp så får vi se.
Igår for vi iväg med hönsen till Emelie, när vi väl fått tag på dem vill säga.. Ingen av dem var överförtjust av att bli stoppade i en låda precis när de hade stigit upp för dagen. Väl framme hos Emelie blev vi mottagna av en hel välkomstkommitté och hönsen blev insläppta i sitt nya hem. De verkade inte alltför upprörda över bo-bytet och inspekterade noga snickeriet och inredningen. Vi visade lite hur vi hanterar dem, lyfta och fixa innan vi lämnade hönshuset för att låta dem vänja sig ifred. Hela gänget gick in för att hälsa på lilla kattungen, kanske heter hon Esther, som kom i nästan samma veva som hönsen. Vi fick veta sen att hönorna redan lagt tre ägg, så de har ju i alla fall förstått vart redena är.
Idag har det varit blåsigt med lite sol, ganska kallt i luften. Jag har hunnit plantera rabarber som jag tagit från mammas planta och även en pepparrot vi fick från Åland för några år sedan. Vi satte den då hos mamma och pappa eftersom vi inte visste vart vi skulle ha den. Det kommer att bli en fin trädgård där vi växthuset. Om inte våra djur bestämmer sig för att det är kul att gräva upp det som vi gräver ner vill säga.
Imorgon blir det tillbaka till jobbet för både mig och Mathias till sitt och jag till köket, har inte varit där sen förra sommaren så det blir ju spännande.